Reglerna för plank inom detaljplan
Två paragrafer i 9 kap. PBL styr. Enligt 19 § krävs bygglov inom detaljplan för att uppföra, flytta eller utöka ett plank om det
- blir högre än 1,8 meter över marken och placeras inom 3,6 meter från en byggnad, eller
- blir högre än 1,2 meter över marken och inte placeras inom 3,6 meter från en byggnad.
Enligt 34 § krävs dessutom lov för plank som är högre än 1,2 meter och står närmare gränsen än 4,5 meter – oavsett avstånd till huset. Den lovplikten faller bort om alla berörda grannar skriftligen har godkänt planket (35 §).
Exempel inom detaljplan
- Ett plank på 1,8 meter som skärmar av uteplatsen, 2 meter från huset och 6 meter från gränsen: inget lov.
- Samma plank 2 meter från huset men 1 meter från gränsen: grannemedgivande eller bygglov.
- Ett plank på 1,5 meter längs tomtgränsen, 10 meter från huset: lov krävs enligt 19 §. Grannemedgivande räcker inte, eftersom det är höjdregeln som slår till.
- Ett plank på 1,2 meter i tomtgränsen: inget lov.
Plank utanför detaljplan
Utanför detaljplan gäller inte höjdreglerna i 19 §. Kvar blir 34 §: ett plank som är högre än 1,2 meter och står närmare gränsen än 4,5 meter kräver lov, om inte grannarna har skrivit på. Boverket sammanfattar det som att du oftast bara behöver bygglov för plank nära gränsen. Undantag finns i särskilt värdefulla områden (38 §) och där områdesbestämmelser säger annat.
Vad är ett plank – och vad är ett staket?
PBL definierar inte plank. Boverket beskriver ett staket som oftast lägre än ett plank och glesare än ett plank eller en mur. I praktiken är ett plank en tät eller nästan tät avskärmning, ofta mot insyn eller buller. Ett vanligt staket kräver inget bygglov. Spjälverk med smala glipor, glasskivor och täta lameller räknas i regel som plank. Fråga kommunen om du är osäker – bedömningen görs från fall till fall.
Står planket på en mur eller en altan räknas höjden för hela konstruktionen. Boverket anger att du mäter från markens nivå på utsidan upp till konstruktionens ovansida.
Regler som gäller även utan lov
- Planket ska anpassas till omgivningen och får inte innebära betydande olägenhet för grannarna.
- Det får inte skymma sikten vid utfarter och korsningar. Var särskilt försiktig på hörntomter.
- Detaljplanen kan innehålla bestämmelser om stängsel och utfart (4 kap. 9 §). Ett lovfritt plank får dock strida mot detaljplanen (10 kap. 2 a § 4), utom mot bestämmelser om skyddsåtgärder.
- Planket ska klara vindlasten. Ett tätt plank på 1,8 meter tar mycket vind – kolla vad som gäller i din kommun i snö- och vindlastverktyget och gjut stolparna på tjälfritt djup.
Behöver du bygglov krävs ingen kontrollansvarig (PBF 7 kap. 5 §). Till ansökan brukar det räcka med en situationsplan som visar plankets placering och en enkel fasadritning eller skiss med mått och material.
Så gör du med grannemedgivandet
Alla berörda grannar ska skriva under. Gränsar planket mot gata eller park räknas kommunen som granne, och vid en enskild väg ofta vägföreningen. Låt grannarna skriva under på en ritning som visar plankets höjd och placering. Spara originalet – det är ditt bevis om grannen säljer och den nya ägaren ifrågasätter planket.
Testa ditt fall i bygglovsguiden. Läs gärna också om murar och stödmurar, som har samma höjdregler.
Vanliga misstag
- Att tro att grannemedgivande alltid räcker. Det hjälper bara mot 4,5-metersregeln, inte mot höjdreglerna inom detaljplan.
- Att mäta från sin egen, uppfyllda sida i stället för marken på utsidan.
- Att räkna 3,6 meter från tomtgränsen. Avståndet mäts från en byggnad.
- Att bygga ett tätt ”staket” på 1,8 meter och kalla det staket. Det är ett plank.
Vad ändrades 1 december 2025?
Plank kunde även tidigare byggas lovfritt nära småhus inom vissa mått. Nu gäller höjdreglerna i förhållande till alla byggnader, inte bara en- och tvåbostadshus, och lagen säger uttryckligen att ett lovfritt plank får strida mot detaljplanen. Läs mer i PBL-ändringarna 2025.