Vad gör en BIM-samordnare?
En BIM-samordnare håller ihop projektets digitala modeller. Arkitekten, konstruktören, VVS-, el- och sprinklerprojektörerna ritar var och en i sina egna program. BIM-samordnaren sätter reglerna för hur modellerna ska byggas upp, slår ihop dem till en samordningsmodell, letar efter krockar och ser till att informationen som lämnas över till byggarbetsplatsen och förvaltningen håller.
BIM står för byggnadsinformationsmodellering. Poängen är inte 3D-bilder utan information: varje vägg, kanal och dörr bär egenskaper som brandklass, ljudkrav, material och leverantör. Den informationen ska kunna användas för mängdavtagning, kalkyl, klimatberäkning, produktion och drift. Samordnaren ansvarar för att den faktiskt går att använda.
Kärnuppgifterna:
- Ta fram och förvalta projektets BIM-manual eller BIM-krav: koordinatsystem, filformat, namngivning, klassifikation och leveransnivåer.
- Sätta upp och administrera den gemensamma projektplatsen (CDE) där modeller och handlingar lagras och delas.
- Bygga samordningsmodellen och driva kollisionskontroller mellan disciplinerna.
- Leda samordningsmöten och följa upp att krockar löses.
- Granska modellernas kvalitet: rätt egenskaper, rätt klassifikation, inga dubbletter.
- Se till att förvaltningsinformation och relationsmodeller kommer med vid överlämningen.
Titlarna varierar. En BIM-strateg arbetar oftast på organisationsnivå med krav, standarder och upphandling. En BIM-koordinator eller BIM-ansvarig har hand om en enskild disciplin, medan BIM-samordnaren håller i helheten i ett projekt. I mindre projekt gör projekteringsledaren ofta jobbet.
Var i byggprocessen arbetar BIM-samordnaren?
BIM-samordnaren gör mest nytta om rollen tillsätts innan det första strecket ritas. Krav som kommer i efterhand blir dyra att införa. Så här ser arbetet ut genom byggprocessen:
- Tidiga skeden: beställarens informationskrav. Vad ska förvaltningen ha ut av modellen? Vilka system tar emot informationen?
- Program och projektering: BIM-manual, startmöte, modellstruktur och samordning genom systemhandling och bygghandling. Här ligger tyngdpunkten.
- Upphandling: modeller som underlag i förfrågningsunderlaget, och besked om vad som gäller – modellen eller ritningen – om de säger emot varandra.
- Produktion: modeller till platsen, montageordning, prefab och uppföljning av ändringar. Hos entreprenören tar en produktions-BIM-samordnare ofta över här.
- Förvaltning och garanti: relationsmodeller och förvaltningsinformation till fastighetsägarens system.
Ansvar, standarder och avtal
Det finns ingen lag som kräver BIM i svenska byggprojekt, och ingen lagstadgad BIM-roll. Kraven kommer från beställaren via avtal och förfrågningsunderlag. Det gör BIM-manualen och de administrativa föreskrifterna till samordnarens viktigaste dokument. Står det inte där, gäller det inte.
ISO 19650
Den internationella standardserien ISO 19650 beskriver hur information hanteras med BIM genom hela livscykeln. Den finns som svensk standard hos SIS: SS-EN ISO 19650-1 (begrepp och principer), SS-EN ISO 19650-2 (leveransskedet) och SS-EN ISO 19650-3 (förvaltningsskedet). Standarden beskriver arbetsflödet snarare än tekniken: vem som ställer krav, hur leverantörerna planerar sina leveranser och hur information godkänns och delas.
- Informationskrav från beställaren — vad som ska levereras, när och i vilket format.
- Genomförandeplan (BIM execution plan, BEP) — hur projektgruppen ska uppfylla kraven.
- Leveransplan — vilka modeller och dokument varje part levererar vid varje milstolpe.
- Gemensam datamiljö (CDE) — en plats för all information, med statusar som arbetsmaterial, delat, publicerat och arkiverat.
IFC och öppna format
IFC (Industry Foundation Classes) är ett öppet filformat från buildingSMART, standardiserat som ISO 16739. Det gör att modeller från olika program kan läsas i samma samordningsverktyg. I praktiken är det ofta i IFC-exporten som kvaliteten tappar: egenskaper försvinner, objekt hamnar i fel klass eller koordinaterna är fel. En stor del av samordnarens tid går till att ställa in och kontrollera exporter.
Klassifikation och beskrivningar
Svenska projekt klassificerar objekt med CoClass eller äldre BSAB 96, och knyter dem till AMA och de tekniska beskrivningarna. Det är klassifikationen som gör att en modell kan ge en mängdförteckning eller kopplas till rätt kod i den tekniska beskrivningen. Läs mer i guiden om BSAB och CoClass.
Avtalsfrågor
Vem äger modellen, vilken status har den i kontraktet och vem ansvarar när en uppgift i modellen är fel? Det regleras i konsultavtalet (ofta ABK 09), i entreprenadkontraktet (AB 04 eller ABT 06) och i de administrativa föreskrifterna. Samordnaren bör se till att det är klarlagt vilken handling som har företräde om de säger emot varandra — ritning, modell eller beskrivning.
Arbetsuppgifter i praktiken: en typisk vecka
En vecka för en BIM-samordnare på ett konsultföretag, med ett kontorshus i bygghandlingsskedet, kan se ut så här:
- Måndag: nya modeller har laddats upp i CDE. Samordnaren kontrollerar att alla filer följer namngivningen, läser in dem i samordningsmodellen och kör de sparade kollisionsreglerna.
- Tisdag: genomgång av resultatet. Av 600 krockar är de flesta dubbletter eller toleransfrågor. Ett 40-tal är verkliga, bland annat ventilationskanaler som går genom en bärande balk.
- Onsdag: samordningsmöte med arkitekt, konstruktör och installatörer. Krockarna fördelas på ansvariga med datum. Håltagningen i balken kräver ett beslut från konstruktören.
- Torsdag: kvalitetsgranskning av egenskaper inför klimatberäkningen. Betongväggarna saknar uppgift om betongkvalitet, så LCA-konsulten kan inte göra sin beräkning.
- Fredag: avstämning med beställarens förvaltare om vilka objekt som ska ha drift- och underhållsinformation och hur den ska levereras.
Kollisionskontroll som fungerar
Kollisionskontroll är mer än att trycka på en knapp. Ett bra upplägg delar modellen i zoner och våningar, kör regler i en fast ordning (stomme mot installationer först, sedan installationer mot varandra) och grupperar krockar så att mötet diskuterar problem, inte enskilda punkter. Mät utvecklingen över tid: antal öppna krockar per disciplin säger mer om projektets status än en ögonblicksbild.
Granskning av information
Samordnaren kontrollerar inte bara geometri. Har dörrarna brandklass? Har rummen rätt rumsnummer och area? Stämmer klassifikationen? Regelbaserad granskning fångar mycket, men någon måste också titta. I Planium kan flödet för granskning av handlingar jämföra beskrivning, ritningsförteckning och modellinformation och peka ut motsägelser.
Dokument och leveranser BIM-samordnaren ansvarar för
- BIM-manual eller BIM-krav — projektets regelverk för modellering och leverans.
- Genomförandeplan och leveransplan enligt ISO 19650.
- Samordningsmodell och kollisionsrapporter, ofta veckovis.
- Protokoll från samordningsmöten med åtgärdslista. Utgå gärna från mallen för byggmötesprotokoll.
- Modellgranskningsrapporter inför varje leverans.
- Underlag för mängder, kalkyl och klimatdeklaration.
- Relationsmodeller och förvaltningsinformation vid överlämning — se guiden om relationshandlingar.
Modellen ersätter sällan ritningarna helt. Bygglov, kontrollplaner och många kontrakt bygger fortfarande på 2D-handlingar som tas ut ur modellen. Se exempel i arkivet, till exempel installationsritningar, ventilationsritningar och ritningsförteckningar.
Förvaltningsinformation och klimatdata
Allt fler beställare vill att modellen ska leva vidare efter överlämningen. Då måste samordnaren tidigt veta vad förvaltningen behöver: vilka objekt ska kunna hittas i drift- och underhållssystemet, vilka egenskaper ska följa med och vilket format systemet läser. Ett vanligt misstag är att lämna över allt. En modell full av information som ingen har efterfrågat blir lika svår att använda som en pärm.
Nästa område är klimatdata. Byggherren ska lämna en klimatdeklaration för de flesta nya byggnader, och den bygger på hur mycket material som går åt. Om modellen har rätt mängder och materialuppgifter går LCA-beräkningen snabbare och blir mer exakt. CO₂-beräknaren ger en första uppskattning, och klimatberäkningsflödet i Planium tar dig vidare.
Hos beställare, konsult eller entreprenör
Rollen ser olika ut beroende på vem som anställer dig. Uppgifterna överlappar, men frågorna du möter skiljer sig åt.
- Hos beställaren: du formulerar informationskraven, granskar att konsulter och entreprenörer levererar det som avtalats och tar emot modellerna till förvaltningen. Fastighetsbolag, kommuner och regioner med stora bestånd har ofta en BIM-strateg som tar fram gemensamma krav för alla projekt.
- Hos konsulten: du samordnar projekteringen, ofta på uppdrag av projekteringsledaren. Det mesta av arbetet med BIM-manual, samordningsmodell och kollisionskontroll ligger här.
- Hos entreprenören: du gör modellerna användbara på byggarbetsplatsen. Det handlar om mängder för inköp, montageordning för prefab, tidplan kopplad till modellen och uppföljning av vad som är byggt. I en totalentreprenad leder entreprenörens samordnare ofta även projekteringen.
I samverkansprojekt och partnering arbetar parterna i samma modellmiljö från start. Det ställer högre krav på tydliga regler om vem som får ändra vad, men ger också störst nytta: entreprenörens produktionskunskap kommer in medan ändringar fortfarande är billiga.
Begrepp du behöver kunna
- Samordningsmodell — disciplinmodellerna sammanslagna till en modell för granskning och kollisionskontroll.
- CDE (gemensam datamiljö) — projektplatsen där all information lagras, med versioner och statusar.
- IFC — öppet filformat för utbyte av BIM-modeller mellan program.
- Informationsnivå — hur mycket geometri och information ett objekt ska ha i ett visst skede.
- CoClass — svenskt klassifikationssystem för byggd miljö, efterföljare till BSAB 96.
- Systemhandling och bygghandling — projekteringsskedena där modellen växer fram.
- Relationshandling — handling eller modell som visar hur det faktiskt byggdes.
- Mängdförteckning — mängder som ofta tas ut direkt ur modellen.
Så blir du BIM-samordnare
Utbildning
Det finns yrkeshögskoleutbildningar med inriktning mot BIM och digital projektering, och flera högskolor har kurser i BIM och informationshantering inom bygg- och arkitektutbildningarna. Många BIM-samordnare har en bakgrund som byggnadsingenjör, arkitekt, konstruktör eller installationsprojektör och har vuxit in i rollen. Det finns ingen lagstadgad behörighet, men certifierade kurser i ISO 19650 och i de vanligaste samordningsprogrammen är meriterande.
Erfarenhet
Den bästa grunden är att ha modellerat själv i ett riktigt projekt. Då vet du varför IFC-exporten ser ut som den gör och vad som är rimligt att begära av en konstruktör. Typiska steg är CAD- eller BIM-handläggare inom en disciplin, BIM-ansvarig för en disciplin i ett större projekt och sedan samordnare för hela projektet. Därifrån går vägen ofta mot BIM-strateg hos en stor beställare eller projekteringsledare. BIM Alliance driver nätverk och utvecklingsarbete i Sverige.
Lön
Lönen beror på bakgrund, erfarenhet, ort och om du arbetar hos konsult, entreprenör eller beställare. Aktuell statistik hittar du genom att söka på närliggande yrkesgrupper i SCB:s Lönesök och jämför med fackförbundens statistik för ingenjörer och arkitekter.
Tips för dig som är ny BIM-samordnare
- Börja med vad informationen ska användas till. Krav utan användare blir en checklista ingen läser.
- Håll BIM-manualen kort. Tio sidor som följs slår hundra sidor som ingen har öppnat.
- Testa koordinater och IFC-export med alla discipliner vecka ett, inte vid första leveransen.
- Låt varje krock få en ägare och ett datum. En lista utan ansvariga löser ingenting.
- Gå ut på bygget. Se hur modellen används i bodarna och vad montörerna faktiskt behöver.
- Beskriv nyttan för projektledningen i kronor och veckor, inte i antal kollisioner.
Verktyg och arbetssätt
Vardagsverktygen är modelleringsprogrammen som disciplinerna använder, ett samordnings- och granskningsprogram som läser IFC och en projektplats med versionshantering. Utöver det behöver du ett ärendesystem för krockar och frågor, gärna i det öppna BCF-formatet så att ärenden kan flyttas mellan programmen.
Mycket tid går fortfarande till dokument utanför modellen: beskrivningar, protokoll och förteckningar. I Planium kan beskrivningsflödet hjälpa till att hålla tekniska beskrivningar i takt med modellen, och visualiseringsflödet ta fram bilder för tidiga beslut. Läs mer om helheten i guiden om BIM i byggprojekt.
Relaterade roller
- Projekteringsledare — leder projekteringen som BIM-samordnaren stöttar.
- Installationssamordnare — samordnar VVS, el och styr, ofta i nära samarbete med BIM-samordnaren.
- Arkitekt och konstruktör — levererar de modeller som ska samordnas.
- Platschef — använder modellerna i produktionen.
- Fastighetsförvaltare — tar emot förvaltningsinformationen.
Alla roller finns samlade på yrkesguider för byggbranschen.