BSAB 96 och CoClass: skillnader, tabeller och övergången

Varför byggbranschen behöver ett klassifikationssystem

Ett byggprojekt producerar tusentals uppgifter om samma saker: en yttervägg finns på ritningen, i beskrivningen, i mängdförteckningen, i kalkylen, i egenkontrollen och senare i förvaltningssystemet. Ett klassifikationssystem ger varje typ av sak en kod och en benämning som alla använder. Då kan uppgifterna kopplas ihop utan att någon behöver tolka vad den andra menade.

I Sverige finns två system i bruk samtidigt. BSAB 96 har funnits sedan mitten av 1990-talet och är grunden för koderna i AMA, för tekniska beskrivningar och för mängdförteckningar. CoClass är efterföljaren, framtagen för en bransch som arbetar med objektbaserade modeller och vill ha samma information från projektering till förvaltning.

Båda systemen förvaltas av AMA-rådet hos Svensk Byggtjänst. Systemen konkurrerar alltså inte på så sätt att du måste välja sida en gång för alla. Men de bygger på olika principer, och den som ska ställa informationskrav i ett projekt behöver förstå skillnaden.

BSAB 96: tabellerna som bär AMA

BSAB 96 är ett system med flera tabeller som delar in byggd miljö ur olika perspektiv. De två som de flesta stöter på är byggdelar och produktionsresultat.

• Byggdelar beskriver vad en del av byggnaden gör – till exempel en yttervägg eller ett bjälklag – oberoende av hur den byggs. Byggdelskoder används bland annat i kalkyler, i strukturen för systemhandlingar och i rambeskrivningar.
• Produktionsresultat beskriver vad som byggs på plats och hur – platsgjuten betong, schakt, tätskikt, målning. Det är den här tabellen AMA-koderna bygger på, och därmed också tekniska beskrivningar och mängdförteckningar enligt AMA.
• Övriga tabeller delar in byggnadsverk och utrymmen, vilket används i program, rumsfunktionsprogram och lokalredovisningar.

Styrkan i BSAB 96 är att det är väl inarbetat. Alla som skriver eller läser beskrivningar känner igen strukturen, och kalkylprogram, beskrivningsverktyg och mängdförteckningar är byggda kring den. Svagheten är att systemet är utformat för dokument. Det beskriver arbeten och byggdelar så att det passar en beskrivning, men kan inte ge varje enskilt objekt i en modell en unik identitet som följer med in i förvaltningen.

BSAB-koder används också utanför AMA, till exempel när mängder från en byggdelsindelad kalkyl ska återanvändas i underlaget till en klimatdeklaration.

CoClass: klassifikation för hela livscykeln

CoClass togs fram i BSAB 2.0, ett tvåårigt branschprojekt som initierades av stora offentliga beställare och där omkring 150 personer deltog i arbetsgrupperna. Projektdokumentationen är från 2016. Systemet ägs gemensamt av Trafikverket, Svensk Byggtjänst, BIM Alliance Sverige, Swedavia, Trafikförvaltningen i Region Stockholm, Sveriges Kommuner och Regioner och Samverkansforum, och förvaltas av AMA-rådet.

CoClass omfattar både hus och anläggning – vägar, järnvägar, tunnlar – och är tänkt att användas genom hela livscykeln, från tidiga skeden till drift och underhåll. Systemet är program- och formatoberoende och används via webbtjänster i CAD-verktyg, förvaltningssystem samt upphandlings- och kalkylsystem.

Standarderna bakom

• SS-ISO 12006-2:2020 ger grundstrukturen och indelningen i tabeller.
• SS-EN IEC 81346-1 (utgåva 2, 2023) ger reglerna för referensbeteckningar.
• SS-EN IEC 81346-2:2019 ger klasser för byggdelar och utrymmen.
• SS-ISO 81346-12:2019 ger klasser för system i byggnadsverk.

Att CoClass vilar på internationella standarder är en fördel i sig. Programvaruleverantörer och andra länder som utgår från samma standarder känner igen strukturen, och det blir lättare att koppla ihop svensk projektinformation med internationella verktyg.

Tabellerna i CoClass

CoClass delar in byggd miljö i ett antal tabeller, från det stora till det lilla. Uppdelningen följer ISO 12006-2.

• Byggnadsverkskomplex och byggnadsverk – till exempel ett sjukhusområde, en kontorsbyggnad, en järnväg eller en väg.
• Utrymmen – rum och andra utrymmen, klassade efter användning eller avgränsning.
• Byggdelar i tre nivåer: funktionella system (vad delen ska åstadkomma, kod med en bokstav), konstruktiva system (hur funktionen löses, två bokstäver) och komponenter (de minsta delarna, tre bokstäver).
• Produktionsresultat – det som utförs på plats, motsvarande tabellen i BSAB 96.
• Egenskaper – till exempel kulör, material, beständighetsklass eller brandteknisk klass, som kan kopplas till vilket objekt som helst.
• Förvaltningsaktiviteter – de aktiviteter som behövs för drift och underhåll.

Till detta kommer ett register över material och resurser. Tabellerna för byggnadsverkskomplex och byggnadsverk har varit under utveckling, så kontrollera aktuell status på coclass.byggtjanst.se innan du skriver krav som förutsätter dem.

Referensbeteckningar: varje objekt får en identitet

Den största skillnaden mot BSAB 96 är referensbeteckningarna. En klasskod säger vilken sorts sak något är – till exempel en pump. En referensbeteckning säger vilken pump det är, var den sitter och vilket system den tillhör. Varje objekt får ett löpnummer så att det blir unikt.

Referensbeteckningar bygger på aspekter med egna prefix: likhetstecken (=) för funktion, minustecken (-) för produkt, plustecken (+) för placering, dubbelt plus (++) för lokalisering, procent (%) för typ och brädgård (#) för annan aspekt. En komponent kan därmed beskrivas både som del av ett funktionellt system och som en fysisk produkt på en viss plats.

Behovet varierar. För installationer – fläktar, ventiler, pumpar, givare – är referensbeteckningar guld värda i förvaltningen, eftersom de kopplar ihop modellen, styrsystemet, märkningen på plats och underhållsplanen. För platsbyggda väggar är det sällan meningsfullt att ge varje väggbit en egen beteckning. Bestäm i projektets informationskrav vilka objekt som ska ha referensbeteckningar, i stället för att kräva det överallt.

CoClass vs BSAB 96 – de viktigaste skillnaderna

• Utgångspunkt: BSAB 96 är skapat för beskrivningar och dokument. CoClass är skapat för objekt i modeller och databaser.
• Livscykel: BSAB 96 används främst i projektering, upphandling och produktion. CoClass är tänkt att följa med in i förvaltningen.
• Byggdelar: BSAB 96 har en byggdelstabell, medan CoClass delar upp byggdelar i funktionella system, konstruktiva system och komponenter.
• Identitet: BSAB 96 klassar typer. CoClass har dessutom regler för referensbeteckningar, som ger varje objekt en unik identitet.
• Egenskaper: CoClass har en egen tabell för egenskaper som kan kopplas till objekten, vilket gör det lättare att ställa och kontrollera informationskrav.
• Anläggning: CoClass har från början omfattat infrastruktur på samma sätt som hus – en av anledningarna till att Trafikverket är delägare.
• Förankring: BSAB 96 bär AMA, beskrivningsverktygen och mängdförteckningarna i dag. CoClass används framför allt i BIM-tunga projekt, i infrastruktur och hos förvaltare som vill ha strukturerad information.

Det praktiska svaret på frågan ”vilket ska vi använda?” är därför oftast: båda, för olika saker. Beskrivningar och mängdförteckningar enligt AMA fortsätter med BSAB-koder så länge AMA bygger på dem. Objekt i modellerna och informationen som ska lämnas över till förvaltningen klassas med CoClass.

Därför behövs CoClass för BIM och förvaltning

I ett BIM-projekt är modellen en databas av objekt. För att du ska kunna söka, räkna, kontrollera och lämna över information måste objekten vara klassade enhetligt. Med klassningen kan du filtrera fram alla innerväggar i en viss brandteknisk klass, alla ventilationsaggregat med servicebehov eller alla dörrar som ska ha passagesystem.

För förvaltaren är vinsten ännu tydligare. När relationsmodellen lämnas över med CoClass-klassning och referensbeteckningar kan informationen läsas in i förvaltningssystemet utan manuell omkodning. Underhållsplanen kan kopplas till komponenterna och felanmälan till rätt objekt. Det är skillnaden mellan relationshandlingar som blir liggande i en mapp och information som faktiskt används.

Klassningen hjälper också i klimatarbetet. När mängder och material är klassade på samma sätt i modell och kalkyl blir det enklare att räkna klimatpåverkan tidigt, till exempel i flödet Klimatberäkning eller med CO₂-beräknaren.

Så går du över till CoClass i praktiken

Ingen behöver byta allt på en gång. Det som brukar fungera är att börja där nyttan är störst och låta BSAB 96 fortsätta där det fortfarande är branschstandard.

För beställare och förvaltare

• Bestäm vilken information ni behöver i förvaltningen och vilka objekt som ska ha referensbeteckningar. Börja med installationerna.
• Skriv in CoClass-kraven i projektets informationskrav eller leveransspecifikation, med exempel på hur klassning och egenskaper ska redovisas.
• Se över era egna mallar för relationshandlingar och förvaltningssystem så att de kan ta emot klassad information.
• Behåll AMA och BSAB-koder i beskrivningar och mängdförteckningar tills AMA-systemet självt går över.

För konsulter och entreprenörer

• Kontrollera att modelleringsverktygen har CoClass-tabellerna inlästa och att objektbiblioteken är klassade.
• Kom överens tidigt om vem som klassar vad. Samordnaren behöver en gemensam regel för hur klasser och egenskaper fylls i.
• Utbilda dem som modellerar. Felklassade objekt är svårare att hitta än saknade.
• Testa leveransen i god tid. Låt förvaltaren läsa in en provleverans halvvägs in i projektet.

CoClass finns i en kostnadsfri version, CoClass Bas, där du kan läsa grundtabellerna i senaste versionen, och en betald variant med fler funktioner. Det gör det enkelt att komma igång utan stora investeringar.

Exempel: en yttervägg i båda systemen

Ta en vanlig yttervägg i ett flerbostadshus: träregelstomme, isolering, vindskydd, luftspalt och tegelfasad. I ett traditionellt projekt med BSAB 96 dyker väggen upp på flera ställen, med olika koder. I kalkylen och systemhandlingen klassas den som byggdel. I den tekniska beskrivningen delas den upp i produktionsresultat – regelstomme, isolering, vindskydd, murning – med var sin AMA-kod och rubrik. I mängdförteckningen finns samma produktionsresultat som poster med mätregler från MER.

Med CoClass klassas väggen i modellen som ett konstruktivt system, en del av det funktionella systemet för klimatskalet. Varje skikt kan vara en komponent med egna egenskaper: materialtyp, tjocklek, brandteknisk klass, U-värde, klimatdata. Är väggen typad i modellen kan samma objekt ge mängder till kalkylen, underlag till klimatdeklarationen och information till förvaltningen.

Poängen är inte att det ena systemet är rätt och det andra fel. BSAB 96 beskriver hur väggen ska byggas och betalas. CoClass beskriver vad väggen är och vilka egenskaper den har. I ett projekt som arbetar med modeller behövs båda perspektiven, och det är just därför det lönar sig att låta koderna mötas: en tabell som kopplar modellens CoClass-klasser till beskrivningens BSAB-koder gör att mängder från modellen kan föras över till kalkyl och mängdförteckning utan manuell omkodning.

Vem ansvarar för klassningen?

I praktiken klassar varje projektör sina egna objekt, och BIM-samordnaren kontrollerar att det görs enhetligt. Beställaren ansvarar för att kraven är tydliga. Projekteringsledaren bör se till att klassningen finns med i projekteringsanvisningarna från start, och BIM-samordnaren följer upp den vid varje leverans. Skjuts frågan till slutet av projektet blir det en dyr efterhandskonstruktion.

Vanliga misstag vid klassificering

• Att kräva ”CoClass” utan att säga vad. Ange vilka tabeller, vilka objekt och vilken detaljnivå som gäller.
• Att blanda BSAB 96-koder och CoClass-koder i samma fält utan att markera vilket system som används.
• Att klassa allt men inte fylla i några egenskaper. Klassen ensam ger liten nytta i förvaltningen.
• Att tro att CoClass ersätter AMA. AMA innehåller kraven på material och utförande; CoClass klassificerar objekten.
• Att börja med referensbeteckningar för platsbyggda delar där ingen kommer att använda dem.
• Att glömma förvaltaren. Klassningen gör ingen nytta om mottagarens system inte kan ta emot den.

En bra kontrollpunkt är att låta granskningen av handlingar omfatta även klassningen i modellerna, inte bara ritningarnas innehåll.