Vad är en mängdförteckning?
En mängdförteckning är enligt begreppsbestämningen i AB 04 en förteckning över mängder av skilda slag, med eller utan beskrivning av utförande, funktion eller kvalitet. I praktiken är det en tabell där varje rad är en post: kod och rubrik, enhet, mängd och kolumner för à-pris och belopp.
Mängdförteckningen kan vara fristående och kopplad till en separat teknisk beskrivning, eller själv innehålla beskrivningstexten. Det senare kallas ibland ”mängdförteckning med beskrivning”. Det äldre namnet ”mängdbeskrivning” från AB 92 används inte i AB 04 och bör undvikas, och ”teknisk beskrivning med mängder” är missvisande – handlingen är fortfarande en mängdförteckning.
Skillnaden spelar roll, eftersom mängdförteckningen har en egen plats i rangordningen mellan kontraktshandlingarna i AB 04 kap. 1 § 3 – den går före den tekniska beskrivningen. Av samma paragraf följer också att om en mängduppgift för en viss post har utelämnats, och det inte finns en tydlig hänvisning till annat ställe i förfrågningsunderlaget, ska mängden normalt anses vara noll.
Mängdförteckning och mängdavtagning
Mängdavtagning är arbetet – att mäta och räkna fram mängder ur ritningar, modeller och beskrivningar. Mängdförteckningen är resultatet, när mängderna har ordnats enligt ett kodsystem och en uppsättning mätregler. En kalkylator gör mängdavtagning även i totalentreprenader där förfrågningsunderlaget saknar mängdförteckning, men då för sin egen kalkyl.
När används en mängdförteckning?
Mängdförteckningar är standard i utförandeentreprenader där beställaren vill att alla anbudsgivare räknar på samma mängder. De är vanligast i anläggning – gator, VA, parker – där mängderna är osäkra och regleras mot utfall. I husbyggnad är fast pris utan mängdreglering vanligare, men mängdförteckningar används även där för vissa delar, till exempel mark, rivning eller installationer.
- Reglerbara mängder: mängden i förteckningen är en uppskattning, och entreprenören får betalt för verklig mängd gånger à-pris. Lämpligt när mängden inte går att bestämma säkert i förväg – berg, schakt, förorenade massor.
- Fast pris med mängdförteckning som kalkylunderlag: mängderna är informativa och regleras inte, men à-priserna används ändå för ÄTA.
- Totalentreprenad: entreprenören tar själv fram mängder ur sina handlingar. Någon mängdförteckning från beställaren finns sällan.
Valet av ersättningsform hänger ihop med valet av entreprenadform. Läs mer i guiderna om fast pris eller löpande räkning och totalentreprenad eller utförandeentreprenad.
AMA-koder och struktur
En mängdförteckning byggs upp med koder och rubriker ur AMA-systemet från Svensk Byggtjänst. Systemet har tre delar: AMA med kravtexter, RA med råd och anvisningar och MER med mät- och ersättningsregler. Koderna följer BSAB-systemets regler, och samma kod används i den tekniska beskrivningen och i mängdförteckningen. Grunderna om koder, pyramidregeln och utgåvor finns i AMA-guiden och i guiden om BSAB och CoClass.
Pyramidregeln innebär att text under en överordnad kod gäller för alla underordnade koder. Därför måste koderna i mängdförteckningen och i den tekniska beskrivningen vara samordnade. Finns en kod i mängdförteckningen som saknas i beskrivningen gäller AB 04:s regel om att arbetet ska utföras fackmässigt och i klass med entreprenaden i övrigt. Det omvända – en kod i beskrivningen som saknas i mängdförteckningen – är värre för beställaren, eftersom den mängden då kan regleras från noll.
Exempel – utdrag ur en mängdförteckning för ett gatuprojekt (koderna är förenklade och endast illustrativa; hämta alltid kod och rubrik ur gällande AMA och RA):
- Exempel: ”Kod | Text | Enhet | Mängd | À-pris | Belopp”
- Exempel: ”X.1 Schakt för överbyggnad, jord | m³ | 1 250 | … | …”
- Exempel: ”X.2 Bergschakt | m³ | 80 | … | …”
- Exempel: ”X.3 Förstärkningslager av krossmaterial | m³ | 640 | … | …”
- Exempel: ”X.4 Kantstöd av granit, rak | m | 312 | … | …”
- Exempel: ”X.5 Arbete med särskild kontroll | – | – | – | –” (en så kallad fyrstreckare)
Mängder anges bara på lägsta aktuella kodnivå. Överordnade koder fungerar som rubriker och har inga mängder.
Mät- och ersättningsregler (MER)
MER anger hur varje post ska mätas och vad ersättningen omfattar. Det finns MER för flera AMA-delar, bland annat MER Anläggning och MER EL. Kontrollera vilken MER som finns för den AMA-del du beskriver och vilken utgåva projektet ska följa. En ny utgåva, MER Anläggning 26, var ute på remiss under 2025.
Så blir MER gällande
MER gäller inte automatiskt. Den måste förtecknas som handling i de administrativa föreskrifterna, under den AFB-kod där förfrågningsunderlagets respektive kontraktets handlingar listas. Då gäller MER i sin helhet, både vid reglering av mängder i mängdförteckningen och vid reglering av ÄTA-arbeten. Skillnaden mot AMA är viktig: AMA gäller bara för de koder som åberopas, men MER gäller i sin helhet när den är förtecknad.
Kompletthetskravet
MER förutsätter att mängdförteckningen är komplett, det vill säga att alla arbeten som framgår av modeller, ritningar och beskrivningar och som ska mängdförtecknas finns med under rätt kod och rubrik. Saknas en mängd som enligt regelsystemet skulle ha angetts, utan att det uttryckligen sägs i mängdförteckningen, regleras ersättningen för den mängd som uppstår från noll. Remissutgåvan av MER Anläggning 26 öppnade för att luckra upp kompletthetskravet, och Byggföretagen försvarade det i sitt remissvar i september 2025 som en grundförutsättning för att entreprenören ska kunna lita på mängdförteckningen.
Trestreckare och fyrstreckare
- Fyrstreckare: streck i alla fyra kolumnerna (enhet, mängd, à-pris, belopp). Används när MER anger att ersättningen ingår under annan kod. Koden ska finnas med och vara streckad – annars ingår ersättningen inte i kontraktssumman.
- Trestreckare: streck i enhet, mängd och à-pris, men belopp anges. Används när MER anger att arbetet ersätts med ett belopp.
- Utan streck: reglerbar mängd med enhet och mängd ifyllda och à-pris att prissätta.
Skriv inte av MER:s tabeller och anvisningar i mängdförteckningens inledning. Inledningen ska i stället ange vilka avsteg som görs – till exempel under vilka koder mängder medvetet har utelämnats – och eventuella projektspecifika tillägg till MER. Vissa större beställare har egna, stående tillägg till MER.
Mängdavtagning från ritning och BIM-modell
Från ritning
Klassisk mängdavtagning görs i pdf eller dwg med digitala mätverktyg: areor för golv och väggar, längder för kantstöd och ledningar, antal för brunnar och fönster. Det viktiga är disciplin. Markera det du har mätt, mät per kod och rubrik och spara mätfilen så att någon annan kan följa resultatet. Lägg till spill och tillägg separat – mängdförteckningens mängder ska vara mätta enligt reglerna, inte inköpsmängder.
Från modell
Mängder ur en BIM-modell är snabba och spårbara, men de är aldrig bättre än modellen. Tre saker ställer oftast till det:
- Modellens objekt mäts inte enligt MER. En vägg i modellen har brutto- och nettoarea, och om öppningar dras av beror på programmet – MER har sina egna regler.
- Objekten saknar rätt klassificering, så de hamnar på fel kod. Kräv klassificering enligt projektets system i BIM-manualen.
- Det som inte är modellerat – rivning, provisorier, schakt – finns inte med i uttaget.
Ett praktiskt arbetssätt är att ta mängder för stora volymer ur modellen (betong, stomme, fasadytor, ledningslängder) och komplettera manuellt för resten. Dokumentera vilken modellversion uttaget gjordes från. Läs mer om modellkrav i guiden om BIM i byggprojekt.
För enskilda moment kan du göra rimlighetskontroller med Planiums fria verktyg, till exempel betongberäknaren, armeringsberäknaren och grusberäknaren.
Så tar du fram en mängdförteckning steg för steg
- 1. Bestäm förutsättningarna: entreprenadform, ersättningsform, vilka AMA- och MER-utgåvor som gäller och om mängdförteckningen ska vara med eller utan beskrivning.
- 2. Sätt upp kodstrukturen utifrån den tekniska beskrivningen, så att samma koder finns i båda.
- 3. Gör mängdavtagning per kod enligt MER:s mätregler. Notera underlag och modellversion.
- 4. Ange enhet och mängd på lägsta kodnivå, och tre- eller fyrstreckningar där MER kräver det.
- 5. Skriv inledningen: vilka handlingar mängdförteckningen hör till, eventuella avsteg från MER och var mängder medvetet utelämnats.
- 6. Kontrollera (se nästa avsnitt) och låt någon annan än den som har mängdat granska.
- 7. Lås versionen och koppla den till förfrågningsunderlagets handlingsförteckning.
Inledningen är den del som oftast blir slarvig. Ett kort exempel:
- Exempel: ”Denna mängdförteckning hör till teknisk beskrivning Mark, daterad 2026-09-15, och ansluter till AMA Anläggning 23. MER Anläggning 23 gäller enligt AF-delen. Mängder för ledningsomläggning under kod X.7 har utelämnats och regleras enligt mängd i ritning M-30-1-012. Tillägg till MER redovisas i bilaga 1.”
Skriver du den tekniska beskrivningen samtidigt kan Planiums beskrivningsflöde ge ett första utkast till beskrivningstext med koder, som du sedan stämmer av mot mängdförteckningen.
Så kontrollerar du en mängdförteckning
Beställaren, projekteringsledaren och anbudsgivarens kalkylator kontrollerar ur olika perspektiv, men frågorna är desamma:
- Finns varje kod i den tekniska beskrivningen också i mängdförteckningen, och tvärtom?
- Stämmer enheterna med MER? En post i m² som enligt MER ska mätas i m³ går inte att reglera.
- Är fyrstreckarna utskrivna där MER kräver dem?
- Är de stora posterna rimliga? Jämför schaktvolym mot area gånger djup, betongvolym mot bjälklagsarea gånger tjocklek.
- Finns poster med vaga mängder som ”erforderlig omfattning”? Sådan text går inte att kalkylera och ska bort.
- Är versionen densamma som ritningarnas och beskrivningens?
Gör också en överslagskontroll av totalen. Räkna fram ett nyckeltal – kronor per m² eller per meter gata – och jämför med tidigare projekt. Avviker det mycket beror det oftast på en felaktig mängd eller en felaktig enhet, till exempel m² i stället för m³. Erfarenhetssiffror för husbyggnad finns i guiden om byggkostnad per kvm.
Versionsfel är vanligare än man tror: ritningar revideras sent i förfrågningsskedet, men mängdförteckningen uppdateras inte. Planiums granskningsflöde läser handlingarna mot varandra och letar efter motstridigheter och luckor, vilket är ett bra komplement till den manuella genomgången.
Mängdförteckningen i anbud och ÄTA
I anbudsskedet
Med en gemensam mängdförteckning blir anbuden jämförbara rad för rad. Det blir lättare att upptäcka orimliga à-priser, till exempel obalanserade anbud där en anbudsgivare har lagt låga priser på poster som väntas minska och höga på poster som väntas öka. Kalkylingenjörens arbete – från mängd till pris – beskrivs i yrkesguiden för kalkylingenjör. För jämförelsen av inkomna anbud kan anbudsutvärderingsflödet ställa priser och avvikelser sida vid sida.
Ställ frågor under anbudstiden om du hittar fel. En anbudsgivare som räknar på en uppenbart felaktig mängd utan att fråga riskerar att få stå för följderna, och en beställare som inte rättar felet riskerar ÄTA senare.
Under produktionen
I en entreprenad med reglerbara mängder mäts den verkliga mängden, som sedan regleras med à-pris. MER gäller både för reglering av mängder och för reglering av ÄTA-arbeten. Föreslå därför att mätningarna görs gemensamt och dokumenteras löpande – inte i efterhand, när ingen minns hur berget såg ut.
- Exempel (protokollsanteckning): ”Gemensam inmätning av bergschakt etapp 2 utförd 2026-05-06 av entreprenörens mättekniker och beställarens kontrollant. Uppmätt volym 112 m³ mot 80 m³ i mängdförteckning. Reglering enligt à-pris under kod X.2.”
Mer om hur ändringar och tillägg hanteras finns i ÄTA-guiden, och ÄTA-loggen är en enkel mall för att hålla ordning på besked och belopp. En komplett mängdförteckning är också ett bra underlag för klimatberäkning, eftersom materialmängderna redan är strukturerade – se klimatberäkningsflödet.