Vad är AMA?
AMA står för Allmän material- och arbetsbeskrivning. Det är ett referensverk som Svensk Byggtjänst ger ut och tar fram tillsammans med experter från beställare, konsulter, entreprenörer och leverantörer. Innehållet är en samling beprövade krav på material, varor, utförande och kontroll – det som branschen över tid kommit fram till fungerar.
Det viktigaste att förstå är att AMA inte är en lag och inte gäller automatiskt – det är frivilligt att använda. Kraven blir bindande i ett projekt först när kontraktshandlingarna hänvisar till dem, i praktiken genom att den tekniska beskrivningen åberopar en AMA-kod med tillhörande rubrik. Står det ingenting i beskrivningen gäller inget ur AMA för just det arbetet.
AMA är heller inte samma sak som myndighetskraven. Boverkets byggregler anger vilka egenskaper byggnaden ska ha, till exempel fuktsäkerhet eller bärförmåga. AMA beskriver hur ett visst material ska vara beskaffat och hur arbetet ska utföras och kontrolleras. Ofta hjälper AMA dig att uppfylla myndighetskraven, men ansvaret för att de uppfylls ligger kvar hos byggherren.
För beställaren betyder AMA att beskrivningen kan hållas kort: i stället för att skriva tio sidor om hur en betongplatta ska gjutas räcker en hänvisning till rätt kod, kompletterad med det som är unikt för projektet. För entreprenören betyder det att kraven känns igen från projekt till projekt, vilket gör anbudsräkning och egenkontroll enklare.
AMA-serierna och de aktuella utgåvorna
AMA-systemet är uppdelat på tekniska delar för olika typer av arbeten och en administrativ del för upphandling och kontraktsfrågor. Varje utgåva betecknas med årtal, till exempel AMA Hus 24.
- AMA Hus – husbyggnadsarbeten: stomme, klimatskal, invändiga ytskikt, tätskikt med mera. Aktuell generation är AMA Hus 24, som kom våren 2024.
- AMA Anläggning – mark-, väg-, ledningsgravs- och anläggningsarbeten. Den nya generationen är AMA Anläggning 26, som efterträder AMA Anläggning 23.
- AMA VVS & Kyla – värme, sanitet, ventilation och kyla. Aktuell generation är AMA VVS & Kyla 25.
- AMA EL – elinstallationer, inklusive solcellsanläggningar. Aktuell generation är AMA EL 25.
- AMA AF – administrativa föreskrifter för upphandling och kontrakt, anpassade till AB 04 och ABT 06. Gällande utgåva är AMA AF 21 – kontrollera ändå hos Svensk Byggtjänst innan du hänvisar.
- AMA AF Konsult – motsvarande stöd för konsultuppdrag enligt ABK 09. Senaste utgåvan är AMA AF Konsult 23.
Till de tekniska delarna hör RA (Råd och anvisningar) och, för de flesta delar, MER (mätregler och ersättningsregler). Mer om dem längre ner.
Uppdateringscykeln
De tekniska AMA-delarna ges ut i en ny generation vart tredje år, och arbetet med en ny generation tar 2–3 år inklusive remiss. Mellan generationerna uppdateras innehållet genom AMA-nytt, som kommer två gånger per år. AMA AF följer en annan rytm: den ändras när nya utgåvor av standardavtalen AB och ABT kommer, eller när branschen ser ett behov. Med AB 25 på väg är det rimligt att räkna med en ny AMA AF när de nya avtalen väl är publicerade.
Gamla utgåvor blir inte ogiltiga. Ett projekt som handlades upp med AMA Hus 21 följer AMA Hus 21 hela vägen till slutbesiktning, även om AMA Hus 24 kommit under tiden. Det avgörande är vilken utgåva kontraktshandlingarna anger.
AMA-koder och rubriker: så är systemet uppbyggt
Allt i AMA är ordnat med koder och rubriker. Koderna bygger på klassifikationssystemet BSAB 96, främst tabellen för produktionsresultat. BSAB 96 förvaltas, liksom CoClass, av AMA-rådet. Läs mer om skillnaden mellan BSAB 96 och efterföljaren i guiden BSAB och CoClass.
Koden är hierarkisk. Den första bokstaven anger en huvudgrupp, följande bokstäver gör indelningen finare och siffrorna efter punkten preciserar ytterligare. Ett exempel ur AMA Anläggning 23: i avsnittet om växtbäddar, DCL, tillkom koderna DCL.241 för regnbädd med ytligt intag och DCL.242 för regnbädd med intag under markytan. I samma utgåva kom bland annat också BBB.121 Geoteknisk dimensioneringsmodell (GDM) och DCC.133 för justeringslager kategori A av asfaltgrus med bitumenemulsion.
Rubrikerna skrivs med versaler på de övergripande nivåerna och med gemener längre ner, till exempel avsnittet EB PLATSGJUTNA KONSTRUKTIONER I ANLÄGGNING. Kod och rubrik hör ihop: när du hänvisar i en beskrivning ska du ange båda, exakt som de står i den utgåva du använder.
Så läser du en AMA-kod
- Bokstäverna före punkten anger vilket slags produktionsresultat det gäller – från grov indelning (en bokstav) till allt finare (två, tre bokstäver).
- Siffrorna efter punkten delar in vidare, till exempel efter material, utförande eller användning.
- Ju längre koden är, desto mer specifik är kravtexten – och desto fler överordnade nivåer ärver den krav från.
- Samma kod används i AMA, RA och MER och i projektets beskrivning och mängdförteckning. Därför kan du följa ett krav genom hela kedjan, från beskrivning till kalkyl och kontroll.
Pyramidprincipen – därför ärver koderna krav
Pyramidprincipen är AMA:s grundregel för hur kraven hänger ihop. Det som står under en kod på en högre nivå gäller också för alla underliggande koder som börjar likadant. Kraven under DCL gäller alltså även under DCL.24 och DCL.241, om inte texten på den lägre nivån säger något annat.
Det får praktiska följder. När beskrivningen åberopar DCL.241 får entreprenören inte bara kraven under just den koden, utan också de allmänna krav som står högre upp i pyramiden – exempelvis på material, toleranser eller kontroll. Den som läser en enstaka kodtext utan att titta uppåt i strukturen missar ofta hälften av kraven.
Pyramidprincipen gäller även i projektets egen beskrivning, eftersom den följer samma struktur. Skriver du ett krav under en övergripande rubrik i den tekniska beskrivningen gäller det för allt som ligger under den rubriken. Det är effektivt, men också en vanlig felkälla när någon lägger ett projektspecifikt krav på fel nivå.
RA och MER: råden och mätreglerna
RA – Råd och anvisningar
RA är skriven för dig som upprättar beskrivningen. Under varje kod förklarar RA vad du behöver ange för att AMA-texten ska bli fullständig, vilka val som finns och vad man brukar komplettera med. Ofta finns figurer och exempel på beskrivningstext. RA är alltså ett hjälpmedel för projektören, inte en kontraktshandling – entreprenören är inte bunden av det som bara står i RA.
Ett typiskt RA-råd lyder i sak: ”Ange i beskrivningen krav på …”. Hoppar du över det och skriver bara kod och rubrik saknas uppgifter som AMA-texten förutsätter. Beskrivningen blir ofullständig – och det är beställarens risk.
MER – mätregler och ersättningsregler
MER anger hur mängder ska mätas och vad som ingår i ersättningen för en viss post. MER används när beställaren tar fram en mängdförteckning med à-priser, vilket är vanligt i utförandeentreprenader inom anläggning. Utan gemensamma mätregler uppstår lätt tvist om schaktet ska mätas i fast eller löst mått, eller om bortforslingen ingår i posten.
Mängdförteckningen följer samma koder som beskrivningen, så varje post kan kopplas till sina tekniska krav och sin mätregel. Vill du gå djupare finns en egen guide till mängdförteckning.
AMA AF: de administrativa föreskrifterna
AMA AF används när beställaren skriver AF-delen, alltså de administrativa föreskrifterna i förfrågningsunderlaget. AF-delen beskriver hur upphandlingen går till och vilka kontraktsvillkor som gäller utöver standardavtalet: tider, viten, betalning, säkerheter, försäkringar, möten, besiktning och mycket mer.
Strukturen i AMA AF speglar standardavtalen. AFA ger en allmän orientering om projektet, AFB innehåller upphandlingsföreskrifterna, AFC kontraktsbestämmelser för utförandeentreprenad enligt AB 04 och AFD motsvarande för totalentreprenad enligt ABT 06. Underrubrikerna i AFC och AFD följer avtalens kapitelindelning, så det är lätt att se vilken AB-bestämmelse en AF-text ändrar eller kompletterar. Dessutom finns AFG för allmänna arbeten och hjälpmedel, till exempel arbetsområde, bodar och tillfälliga anordningar.
Ett vanligt misstag är att AF-delen ändrar standardavtalet utan att det syns tydligt. Avviker du från AB 04 eller ABT 06 ska avvikelsen skrivas ut under rätt kod så att anbudsgivarna ser den. Vill du snabbt se vad avtalen säger om frister och tider som utgångspunkt kan du använda verktyget för entreprenadfrister.
Så hänvisar en teknisk beskrivning till AMA
En teknisk beskrivning enligt AMA-strukturen består av koder och rubriker från AMA, kompletterade med projektets egna krav. Tre typfall återkommer hela tiden:
- Bara kod och rubrik: kraven i AMA gäller fullt ut, och inga projektspecifika val behövs. Ovanligt, eftersom AMA ofta förutsätter att beskrivningen anger något.
- Kod och rubrik plus komplettering: AMA gäller, och beskrivningen anger det som RA säger att du ska ange – material, klass, kulör, toleranser eller omfattning.
- Kod och rubrik plus avvikelse: beskrivningen ändrar ett AMA-krav. Skriv tydligt att kravet gäller i stället för AMA-texten, annars blir det oklart vad som gäller.
Om beskrivningen behöver en rubrik som inte finns i AMA kan du skapa en egen under närmast passande kod, enligt den metod som RA anvisar. Håll dig till strukturen: en egen rubrik på fel ställe ärver fel krav enligt pyramidprincipen.
Ange alltid vilken AMA-utgåva beskrivningen bygger på, normalt i AF-delen eller i inledningen till beskrivningen. En beskrivning som hänvisar till koder i AMA Hus 24 men nämner AMA Hus 21 i förteckningen över kontraktshandlingar är en klassisk källa till tvist. Läs mer om arbetssättet i guiden om att skriva teknisk beskrivning.
I Planium kan du ta fram och strukturera beskrivningstext i flödet Beskrivningar, och sedan låta flödet Granskning av handlingar leta efter motsägelser mellan beskrivning, ritningar och AF-del. Koderna och de slutliga kravtexterna behöver du fortfarande kontrollera mot din egen AMA-licens.
AMA i produktionen: kontroll, egenkontroll och besiktning
För entreprenören är AMA i första hand en checklista över vad som ska utföras. Många AMA-texter innehåller kontrollkrav – vad som ska kontrolleras, hur och ibland hur ofta. De kraven hör hemma i egenkontrollplanen och i mottagningskontrollen för material.
Vid entreprenadbesiktning bedömer besiktningsmannen om arbetet följer kontraktshandlingarna. Åberopar beskrivningen AMA blir AMA-texten måttstocken. Hittar besiktningsmannen ett avsteg från ett toleranskrav i AMA noteras det som fel, även om resultatet ser bra ut.
Ta med AMA-referensen redan i arbetsberedningen. När platschefen och yrkesarbetarna vet att golvet ska uppfylla en viss planhetsklass enligt den åberopade koden blir det rätt från början. Inför slutbesiktningen hjälper checklistan för slutbesiktning dig att samla dokumentationen.
Praktiska råd för dig som skriver eller läser AMA-beskrivningar
- Läs alltid uppåt i pyramiden. Kontrollera vad som står på nivåerna ovanför koden innan du prissätter eller utför en post.
- Följ RA när du skriver. Varje ”ange i beskrivningen” i RA är en fråga du måste besvara, annars blir kravet ofullständigt.
- Använd samma utgåva rakt igenom. Blanda inte koder ur olika generationer i samma beskrivning, om det inte är uttryckligen avsett.
- Skriv avvikelser som avvikelser. ”I stället för AMA:s krav gäller …” är tydligare än en tilläggstext som kan läsas som komplettering.
- Håll mängdförteckning och beskrivning synkade. Samma kod, samma rubrik, samma omfattning.
- Kontrollera AMA-nytt. Mellan generationerna kan texter ha ändrats genom AMA-nytt, och det påverkar vad som faktiskt gäller.
- Se till att alla i projektet har tillgång till rätt AMA. Platsorganisationen behöver kunna läsa den åberopade texten, inte bara beskrivningen.
Vanliga misstag med AMA
- Att tro att AMA gäller ändå. Utan hänvisning i kontraktshandlingarna är AMA bara ett referensverk.
- Att hänvisa till kod utan rubrik eller med fel rubrik. Kod och rubrik ska stämma exakt med den utgåva som anges.
- Att kopiera en gammal beskrivning rakt av. Koder kan ha annullerats eller fått nya rubriker; i AMA Anläggning 23 rörde det sig om ungefär 600 ändringar av koder, de flesta annulleringar.
- Att behandla RA som krav. RA är råd till beskrivningsförfattaren, inte en kontraktshandling.
- Att lägga projektspecifika krav på fel nivå, så att de enligt pyramidprincipen gäller för mer (eller mindre) än avsett.
- Att missa beroenden till myndighetskraven. AMA ersätter inte fuktsäkerhetsprojektering, brandskyddsbeskrivning eller kontrollplan enligt PBL.
Många av felen upptäcks först vid granskning av handlingarna eller i anbudsskedet, när anbudsgivarna ställer frågor. Där är de billiga att rätta – i produktionen blir de dyra ÄTA.
AMA, CoClass och digitala beskrivningar
AMA finns både i bokform och digitalt, och Svensk Byggtjänst erbjuder ett beskrivningsverktyg där du bygger beskrivningen direkt mot AMA-strukturen. Det minskar risken för felstavade koder och inaktuella rubriker.
Parallellt pågår övergången från BSAB 96 till CoClass, som är byggt för objektbaserad information och BIM. AMA Funktion bygger däremot på CoClass. De stora tekniska AMA-delarna bygger fortfarande på BSAB-koder, så den som skriver beskrivningar behöver kunna båda systemen ett bra tag till.