Besiktningsman: vad gör en entreprenadbesiktningsman och hur blir man certifierad?

Vad gör en besiktningsman?

En besiktningsman — eller entreprenadbesiktningsman, som yrket egentligen heter — undersöker om en byggentreprenad är utförd enligt kontraktet. Besiktningsmannen går igenom det färdiga arbetet, noterar fel och avgör vid slutbesiktningen om entreprenaden kan godkännas. Beslutet har stora ekonomiska följder: när slutbesiktningen godkänns tar beställaren över entreprenaden och garantitiden börjar löpa.

Ordet besiktningsman används om flera olika roller, och de är lätta att blanda ihop. Den här guiden handlar om entreprenadbesiktning enligt standardavtalen AB 04 och ABT 06. Det är något annat än:

• Kontrollansvarig (KA): följer upp byggherrens kontrollplan mot kraven i plan- och bygglagen och lämnar utlåtande till byggnadsnämnden.
• OVK-besiktning: funktionskontroll av ventilationssystem, som görs av en certifierad funktionskontrollant enligt plan- och byggförordningen.
• Överlåtelsebesiktning: besiktning av ett befintligt hus inför en fastighetsaffär.
• Myndighetsbesiktningar av hissar, tryckkärl och liknande, som görs av ackrediterade kontrollorgan.

Samma person kan ha flera av rollerna, men i olika uppdrag och mot olika regelverk. Besiktningsmannen tittar på kontraktet; KA tittar på lagen.

Besiktningsmannens kärnuppgifter

• Läsa in sig på kontraktshandlingarna: teknisk beskrivning, ritningar, AMA-hänvisningar och administrativa föreskrifter.
• Kalla till och leda besiktningen, ofta tillsammans med beställarens och entreprenörens representanter.
• Undersöka arbetet okulärt och med enkla mätningar, och vid behov begära provning eller öppning.
• Bedöma vad som är fel i avtalets mening och vad som inte är det.
• Skriva besiktningsutlåtandet och ta ställning till om entreprenaden kan godkännas.
• Hålla efterbesiktningar, garantibesiktningar och särskilda besiktningar enligt avtalet.

Var i byggprocessen kommer besiktningsmannen in?

Besiktningsmannens tyngdpunkt ligger i besiktnings- och slutskedet, men på ett större projekt kommer besiktningsmannen in långt tidigare. Beställaren utser ofta besiktningsman redan i upphandlingen eller kort efter kontraktsskrivningen, så att besiktningarna kan planeras in i tidplanen.

• Förbesiktning: görs under produktionen av delar som blir svåra att kontrollera senare, till exempel grundläggning, tätskikt eller installationer ovan undertak.
• Fortlöpande besiktning: återkommande besiktningar under byggtiden, vanligt på stora projekt.
• Slutbesiktning: när entreprenören meddelat att entreprenaden är färdig. Här avgörs om entreprenaden godkänns.
• Efterbesiktning: kontroll av att fel från slutbesiktningen har åtgärdats.
• Garantibesiktning: före garantitidens slut, för att fånga fel som visat sig under förvaltning och garanti.
• Särskild besiktning: kan påkallas av en part under garantitiden för en viss fråga.

Besiktningen enligt AB 04 och ABT 06 är alltså ingen enskild händelse utan en kedja. Det besiktningsmannen skriver i ett utlåtande kan få betydelse flera år senare, när parterna tvistar om ett fel under garantitiden. Läs mer i guiden till entreprenadbesiktning.

Avtalen, opartiskheten och ansvaret

Entreprenadbesiktning är inte reglerad i lag. Rollen vilar på kontraktet mellan beställare och entreprenör, vanligen AB 04 för utförandeentreprenader och ABT 06 för totalentreprenader, där kapitel 7 reglerar besiktningarna. Uppdraget mellan beställaren och besiktningsmannen är ett konsultuppdrag, ofta enligt ABK 09. BKK har tagit fram nya versioner av standardavtalen (AB 25 och ABPU 25), men de är ännu inte publicerade. Hösten 2026 är det därför fortfarande AB 04 och ABT 06 som gäller i de flesta kontrakt.

Opartiskhet

Besiktningsmannen utses och betalas normalt av beställaren, men ska agera opartiskt mot båda parter. Det är den stora skillnaden mot en byggledare, som företräder beställaren. Besiktningsmannen ska bedöma om arbetet är kontraktsenligt — inte om beställaren är nöjd. Om entreprenören har befogade skäl att invända mot den som utsetts ger standardavtalen möjlighet till det. En besiktningsman som uppfattas som beställarens förlängda arm förlorar snabbt sin trovärdighet, och hens utlåtanden blir lättare att angripa.

Opartiskhet betyder också att besiktningsmannen inte ska ha varit inblandad i projektering eller utförande av det som besiktas, och inte ska ha ekonomiska kopplingar till någon av parterna som påverkar bedömningen. Säg nej till uppdrag där sådana band finns.

Vad är ett fel?

Fel i avtalets mening är en avvikelse från vad som avtalats. Måttstocken är kontraktshandlingarna, inte vad besiktningsmannen själv tycker är god byggsed — även om fackmässighet ofta är en del av avtalet via AMA och den tekniska beskrivningen. Därför måste besiktningsmannen läsa handlingarna noga. Ett utförande som inte motsvarar beställarens förväntningar men stämmer med beskrivningen är inget fel.

Slutbesiktningen ska leda till godkännande om inte entreprenaden har fel av sådan betydelse att den inte kan godtas. Det avgörande är felens art och betydelse, inte antalet anmärkningar. Ett utlåtande med hundra små fel kan alltså ändå innebära att entreprenaden godkänns, medan ett enda allvarligt fel på till exempel brandskydd eller tätskikt kan räcka för att inte godkänna.

Garantitid och ansvar för fel

När slutbesiktningen är godkänd börjar garantitiden. Enligt AB 04 och ABT 06 är den normalt fem år för entreprenaden, med kortare tid för material och varor som entreprenören anskaffat, om inte parterna avtalat något annat. Fel som borde ha upptäckts vid slutbesiktningen men inte noterades kan bli svåra för beställaren att göra gällande senare. Det gör besiktningsmannens noggrannhet till en ekonomisk fråga för båda parter. Guiden om fel och garanti i entreprenad går djupare in på reglerna.

Besiktningsmannens eget ansvar

Besiktningsmannen svarar gentemot sin uppdragsgivare för vårdslöshet i uppdraget, normalt enligt ABK 09 och inom de ansvarsbegränsningar som avtalet anger. Därför är en konsultansvarsförsäkring standard, och för certifiering krävs det. Att missa ett uppenbart fel eller godkänna något som inte borde godkännas kan bli dyrt.

Arbetsuppgifter i praktiken: från kallelse till utlåtande

Förberedelser

Ett bra besiktningsutlåtande skrivs till stor del innan besiktningen. Besiktningsmannen läser kontraktet, den tekniska beskrivningen, ritningar, ÄTA-beslut och protokoll från byggmöten. Hen begär in entreprenörens egenkontroller, provningsprotokoll, intyg och drift- och underhållsinstruktioner. Saknas något viktigt bör det begäras före besiktningsdagen, inte på plats.

Besiktningsdagen

Besiktningen inleds ofta med ett kort möte där besiktningsmannen går igenom omfattningen och ordningen. Sedan går man igenom objektet rum för rum eller system för system. Besiktningsmannen kontrollerar okulärt och med enkla hjälpmedel — tumstock, vattenpass, fuktindikator, ficklampa — och kan begära att något öppnas eller provas. På stora projekt delas besiktningen ofta upp mellan flera besiktningsmän med olika fackområden: bygg, VVS, el, styr och mark.

Installationer och funktion

Installationerna besiktas till stor del genom att granska protokoll från injustering, funktionsprovning och samordnad provning. Besiktningsmannen kontrollerar att provningarna är gjorda och att resultaten stämmer med kraven, och gör stickprov. Här samarbetar besiktningsmannen ofta med projektets installationssamordnare.

Utlåtandet

Utlåtandet är det viktigaste resultatet av besiktningen. Det ska ange vilka fel som finns, var de finns och vilket krav de avviker från — tillräckligt tydligt för att entreprenören ska kunna åtgärda och för att någon som inte var på plats ska kunna förstå bedömningen. Utlåtandet ska också ange om entreprenaden godkänns. Skriv fel som ”Fönster rum 2.14 — tätningslist saknas i överkant, jämför TB avsnitt 4.2” i stället för ”Fönster dåligt”.

• Var konkret: plats, avvikelse och vilken handling som ställer kravet.
• Skilj fel från notering: saker som inte är fel men som parterna bör känna till kan antecknas separat.
• Ta ställning: godkänt eller inte godkänt, och i så fall varför.
• Var snabb: utlåtandet ska komma ut medan parterna fortfarande minns detaljerna.

En vanlig vecka för en besiktningskonsult

• Måndag: inläsning inför slutbesiktning av ett förskolebygge — TB, ritningar, ÄTA-lista och egenkontroller.
• Tisdag: slutbesiktning hela dagen tillsammans med VVS- och elbesiktningsmännen.
• Onsdag: skriva utlåtande, stämma av fel med fackbesiktningsmännen och skicka ut.
• Torsdag: förbesiktning av tätskikt i ett flerbostadshus och efterbesiktning på ett annat projekt.
• Fredag: garantibesiktning av en skola, samt offert på ett nytt uppdrag.

Dokument och handlingar besiktningsmannen arbetar med

• Kontrakt och administrativa föreskrifter — de styr besiktningsformer, frister och garantitider.
• Teknisk beskrivning och ritningar, till exempel planritningar, fasadritningar, VS-ritningar och ventilationsritningar.
• ÄTA-beslut och byggmötesprotokoll som ändrar vad som ska utföras.
• Entreprenörens egenkontroller, provningsprotokoll och intyg.
• Relationshandlingar och drift- och underhållsinstruktioner.
• Tidigare utlåtanden från förbesiktning och fortlöpande besiktning.
• Det egna besiktningsutlåtandet och eventuella besiktningsprotokoll.

Inför en slutbesiktning kan entreprenören använda checklistan för slutbesiktning för att se att allt är på plats. Exempel på verkliga ritningar och beskrivningar hittar du i arkivet.

Begrepp du behöver kunna

• Entreprenadbesiktning — besiktning enligt AB 04 eller ABT 06 av om entreprenaden är kontraktsenlig.
• Besiktning — samlingsbegrepp för olika slags kontroller; i entreprenader avses oftast entreprenadbesiktning.
• Slutbesiktning — besiktningen som avgör om entreprenaden godkänns och kan tas över av beställaren.
• Efterbesiktning — kontroll av att fel från en tidigare besiktning är åtgärdade.
• Garantibesiktning — besiktning före garantitidens slut.
• Garantitid — tiden efter godkänd slutbesiktning då entreprenören ansvarar för fel som visar sig.
• AMA — branschens referensverk för material- och arbetsbeskrivningar, ofta måttstocken för fackmässigt utförande.
• Egenkontroll — entreprenörens egen dokumenterade kontroll, som besiktningsmannen ofta granskar.

Så blir du besiktningsman och certifierar dig

Det finns inget lagkrav på certifiering för att arbeta som entreprenadbesiktningsman, och parterna får utse vem de vill. I praktiken kräver dock många beställare, särskilt offentliga, att besiktningsmannen är certifierad, och certifieringen är branschens kvalitetsstämpel.

Certifiering via SBR och Kiwa

Certifieringen av entreprenadbesiktningsmän bygger på en kravspecifikation som togs fram på initiativ av SBR (Svenska Byggingenjörers Riksförbund) och som i dag förvaltas av SBR tillsammans med Kiwa Certification. Certifieringen sker utanför ackreditering, till skillnad från certifieringen av kontrollansvariga och funktionskontrollanter (OVK), som styrs av Boverkets föreskrifter. Kraven ändras ibland, så läs den aktuella kravspecifikationen innan du ansöker. Enligt Kiwa gäller i korthet:

• Teknisk utbildning, till exempel ingenjörsexamen eller YH-utbildning (andra utbildningar än ingenjörsexamen ska omfatta minst två års heltidsstudier). Saknar du sådan utbildning kan tio års relevant yrkeserfarenhet ersätta den.
• Kvalificerad erfarenhet inom det fackområde du ska besiktiga, 5–10 år beroende på utbildningsnivå.
• Dokumenterad erfarenhet av entreprenadbesiktningar, minst 300 timmar under de senaste två åren. Saknar du timmarna kan du först få ett tidsbegränsat kompetensbevis.
• Ett skriftligt kunskapsprov på 2,5 timmar.
• En gällande konsultansvarsförsäkring för besiktningsverksamheten.
• Certifikatet gäller i fem år, förutsatt att du rapporterar dina uppdrag varje år.

För att förnya certifikatet krävs bland annat minst 600 timmars dokumenterad besiktningserfarenhet under femårsperioden. Läs mer om olika certifieringar i guiden om certifieringar i byggbranschen.

Vägen dit

De flesta besiktningsmän har lång erfarenhet från produktion eller projektering innan de börjar besiktiga — som platschef, arbetsledare, byggledare eller projektör. Det är ingen slump: för att bedöma om något är fel behöver du veta hur det ska byggas och var det brukar gå snett. Ett vanligt första steg är att gå med som biträdande besiktningsman på ett konsultbolag och lära sig hantverket av en erfaren kollega.

Specialisering är vanlig. Många besiktningsmän inriktar sig på bygg, VVS, el, styr och övervakning eller mark och anläggning. På stora projekt behövs alla.

Lön och ersättning

Besiktningsmän arbetar oftast som konsulter, anställda på teknikkonsultbolag eller i egen firma, ofta i kombination med KA-uppdrag eller byggledning. Det finns ingen separat yrkesgrupp för besiktningsmän i den officiella lönestatistiken. Använd SCB:s Lönesök för närliggande yrken som byggnadsingenjörer och byggtekniker. Egenföretagare kan använda timprisberäknaren för att räkna fram ett hållbart timpris.

Tips för dig som är ny besiktningsman

• Läs handlingarna innan du går ut. Det du inte vet att du ska leta efter hittar du inte.
• Var opartisk i ord och handling. Åk inte i beställarens bil till besiktningen om du kan undvika det, och ta inte lunch bara med en part.
• Hänvisa till handlingen i varje fel. ”Avviker från TB” utan kapitel blir en diskussion i stället för en åtgärd.
• Skilj på fel och tycke. Om du inte kan peka på ett krav är det sannolikt inte ett fel.
• Fråga hellre än att gissa. Om du är osäker på en installation, ta in en fackbesiktningsman.
• Skicka utlåtandet snabbt. Ett utlåtande som kommer två veckor sent skapar onödiga konflikter.
• Håll koll på avtalets frister och regler med verktyget för entreprenadfrister.

Verktyg och arbetssätt

Besiktningsmannens verktygslåda är enkel: tumstock, laser, vattenpass, ficklampa, fuktindikator och kamera, plus ett system för att skriva fel på plats med foto och position. Många använder appar där felen kopplas till en planritning, vilket gör utlåtandet lättare att följa för entreprenören.

Mest tid går åt till förberedelserna. I Planium kan du låta flödet för granskning av handlingar gå igenom tekniska beskrivningar och ritningar och lista krav att kontrollera, och flödet för egenkontroll visar vilka kontroller entreprenören borde ha gjort. Bedömningen på plats och utlåtandet är fortfarande dina.

Relaterade roller

• Kontrollansvarig — följer upp kontrollplanen enligt PBL; en annan roll, men ofta samma person i olika uppdrag.
• Byggledare — beställarens representant under byggtiden, som tar emot utlåtandet.
• Platschef — leder entreprenörens produktion och ser till att felen åtgärdas.
• Installationssamordnare — samordnar provning och dokumentation av installationerna inför besiktning.
• Projektledare — beställarens projektledare, som ofta upphandlar besiktningsmannen.
• Byggherre — den som låter utföra bygget och är beställare i entreprenaden.

Se alla rollguider på Yrken i byggbranschen.