Certifieringar i byggbranschen: behörigheter, krav och giltighet

Fyra slags behörigheter – och varför skillnaden är viktig

Ordet ”certifierad” används för väldigt olika saker i byggbranschen. Ibland är certifieringen ett lagkrav för att få utföra en uppgift, ibland ett krav från försäkringsbolagen och ibland en utbildning som arbetsgivaren ska kunna visa upp. Innan du anlitar någon eller själv skaffar ett certifikat bör du veta vilken sort det handlar om.

• Lagstadgad personcertifiering enligt plan- och bygglagen: kontrollansvarig, sakkunniga inom brand, tillgänglighet, kulturvärden och energi samt funktionskontrollant för OVK. Boverket skriver föreskrifterna, och certifikaten utfärdas av certifieringsorgan som är ackrediterade av Swedac.
• Myndighetsauktorisation: auktorisation som elinstallatör utfärdas av Elsäkerhetsverket enligt elsäkerhetslagen.
• Branschbehörigheter: heta arbeten, våtrumsbehörighet, Säker Vatten och ESA. De är inte lagkrav, men försäkringsvillkor och beställare kräver dem ofta. Brister kan ge nedsatt ersättning vid skada.
• Utbildningskrav enligt arbetsmiljöreglerna: Arbetsmiljöverkets föreskrifter kräver dokumenterad utbildning för till exempel ställningsarbete. För Bas-P och Bas-U finns krav på lämplighet men ingen certifiering.

Guiden går igenom de vanligaste, en i taget: vem som behöver behörigheten, vem som utfärdar den, hur länge den gäller och hur du skaffar den. Fördjupning om rollerna hittar du i yrkesguiderna.

Så fungerar certifiering enligt plan- och bygglagen

Plan- och bygglagen definierar i 1 kap. 8–10 §§ vad en kontrollansvarig, en sakkunnig och en funktionskontrollant är. Gemensamt är att personen ska ha den lämplighet, kunskap och erfarenhet som uppgiften kräver och kunna styrka det med ett certifikat. Enligt plan- och byggförordningen (7 kap. 2 §) ska certifieringen vara tidsbegränsad och avse ett visst slag av arbete.

Boverket bestämmer i sina föreskrifter vad som krävs för att bli certifierad. Själva certifieringen görs av fristående certifieringsorgan som är ackrediterade av Swedac. Det är alltså inte Boverket som prövar dig. Certifieringsorganet kontrollerar utbildning, erfarenhet och lämplighet och låter dig skriva ett kunskapsprov.

• Giltighet: för samtliga certifieringar nedan får certifikatet lämnas för högst fem år.
• Omcertifiering: oftast räcker en förenklad prövning av lämplighet med ett skriftligt prov om nyheter i regelverket. Har du inte arbetat i rollen i väsentlig omfattning under perioden kan en fullständig prövning krävas.
• Behörighetsnivåer: de flesta certifieringar finns i nivåerna N (normal) och K (kvalificerad). K krävs för mer komplicerade projekt.
• Uppföljning: certifierade personer rapporterar regelbundet till certifieringsorganet, och certifikatet kan återkallas om det missbrukas.

Föreskrifterna har ändrats flera gånger. De senaste versionerna trädde i kraft 1 juli 2025, och föreskrifterna för energiexperter ändrades igen 1 oktober 2026. Se Boverkets byggregler och författningsöversikten för gällande lydelse. Byggnadsnämnden kontrollerar att personen har giltigt certifikat med rätt behörighet när den godtar en KA eller sakkunnig.

Nytt sedan 1 juli 2026: byggbedömare

Sedan 1 juli 2026 finns begreppet byggbedömare i plan- och bygglagen (1 kap. 7 §) – ett företag med kvalitetsledningssystem och certifikat som kan användas vid lovprövning och kontroll av vissa nybyggnader. Det är en företagscertifiering, inte en personcertifiering. Läs mer under PBL: kontroll och avfall 2026.

Kontrollansvarig (KA)

En KA krävs för många lovpliktiga åtgärder. Plan- och byggförordningen (7 kap. 5 §) undantar bland annat anmälningspliktiga åtgärder, komplementbyggnader, komplementbostadshus och mindre ändringar – men byggnadsnämnden kan ändå besluta att en KA behövs. KA biträder byggherren med kontrollplanen, deltar i samråd och besök och lämnar ett utlåtande inför slutbesked. Läs hela rollbeskrivningen i Kontrollansvarig.

• Föreskrifter: BFS 2011:14, i lydelse KA 7 (BFS 2025:4).
• Behörighet N gäller projekt av normal art, som en- och tvåbostadshus och byggnader med högst två våningar. Behörighet K gäller projekt av komplicerad art.
• Utbildning: teknisk utbildning inom bygg-, anläggnings- eller installationsområdet. Den som har minst tio års praktisk erfarenhet inom relevanta områden kan certifieras utan utbildningskravet.
• Erfarenhet för N: minst tre år sammanlagt inom exempelvis projektering, projektledning, produktionsledning, besiktning eller kontroll eller arbetsledning. För K krävs erfarenhet från minst två områden och längre tid, beroende på utbildning.
• Giltighet: högst fem år.

KA:s arbete bygger på kontrollplanen. En kontrollplanmall och exempel på kontrollplaner gör det lättare att komma igång. I Planium kan KA använda flödet KA-granskning för att gå igenom handlingar inför tekniskt samråd.

Certifierad sakkunnig inom brandskydd

Byggnadsnämnden kan kräva att brandskyddet kontrolleras av en certifierad sakkunnig. Det är vanligt i större och mer komplexa byggnader, särskilt när brandskyddet har dimensionerats analytiskt. Den sakkunnige granskar brandskyddsbeskrivningen och kontrollerar utförandet mot BFS 2024:7.

• Föreskrifter: BFS 2011:17, i lydelse SAK 5 (BFS 2025:7).
• Behörighet N: byggnader där brandskyddet har projekterats med vedertagna lösningar. Kräver ingenjörsutbildning på minst 120 högskolepoäng och allmän brandteknisk kunskap.
• Behörighet K: byggnader där brandskyddet projekterats med ingenjörsmässiga bedömningar och beräkningar (analytisk dimensionering). Kräver minst 180 högskolepoäng och brandteknisk kunskap motsvarande kurserna i brandingenjörsutbildningen.
• Erfarenhet: minst tre års yrkesverksamhet under de senaste fem åren som projektör samt besiktningsman eller kontrollant av byggtekniskt brandskydd.
• Giltighet: högst fem år. Den sakkunnige ska årligen rapportera till certifieringsorganet.

Rollen ligger nära brandkonsultens, men enligt plan- och bygglagen (10 kap. 12 a §) får en sakkunnig inte kontrollera ett arbete som hen själv har varit delaktig i. Den som har projekterat brandskyddet kan alltså inte vara sakkunnig kontrollant för samma arbete.

Certifierad sakkunnig av tillgänglighet

Den sakkunnige kontrollerar att kraven på tillgänglighet och användbarhet för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga uppfylls – vid nybyggnad och ändring, i projekteringen, under byggtiden eller i den färdiga byggnaden. Kraven finns i BFS 2024:12. Byggnadsnämnden kan begära sakkunnigkontroll, och många kommuner gör det för flerbostadshus och publika lokaler.

• Föreskrifter: BFS 2011:18, i lydelse TIL 4 (BFS 2025:8).
• En behörighetsnivå, inte N och K.
• Utbildning: arkitektexamen eller byggnadsteknisk ingenjörsexamen på minst kandidatnivå, eller likvärdig utbildning.
• Erfarenhet: kvalificerad praktisk erfarenhet av husbyggnadsprojektering med tillgänglighetskrav, sammanlagt minst fem år, varav minst ett under de senaste tre åren. Kortare tid räcker för arkitekter med masterexamen.
• Giltighet: högst fem år.

Tillgänglighetskraven kommer in tidigt i arkitektens arbete. En sakkunnig som granskar redan i systemhandlingen sparar ofta dyra ändringar senare.

Certifierad sakkunnig avseende kulturvärden

En sakkunnig behövs när ändringar berör byggnader med kulturhistoriska värden och byggnadsnämnden vill att någon kontrollerar att kraven på varsamhet och förbudet mot förvanskning följs. Den sakkunnige värderar bebyggelsen, bedömer konsekvenserna av ändringsförslag och kontrollerar utförandet. Läs mer i Fornlämningar och kulturmiljö.

• Föreskrifter: BFS 2011:15, i lydelse KUL 4 (BFS 2025:5).
• Behörighet N och K. K kräver dessutom erfarenhet av kulturhistoriska konsekvensanalyser och kontroll vid ändring av byggnadsverk.
• Erfarenhet: minst tre årsarbeten med kulturhistorisk värdering av bebyggelse, varav ett under de senaste tre åren.
• Giltighet: högst fem år. Vid omcertifiering görs en ny skriftlig kunskapsprövning.

Certifierad funktionskontrollant (OVK)

Funktionskontrollanten gör den obligatoriska ventilationskontrollen (OVK) – innan ett ventilationssystem tas i bruk första gången och därefter vid återkommande besiktningar. En- och tvåbostadshus omfattas inte av kravet på återkommande besiktning (plan- och byggförordningen 5 kap. 1 §). Funktionskontrollanten är en sakkunnig enligt plan- och bygglagen (1 kap. 10 §).

• Föreskrifter: BFS 2011:16, i lydelse OVK 5 (BFS 2025:6).
• Behörighet N: byggnader med S-, F- och FX-ventilation samt en- och tvåbostadshus med FT- och FTX-ventilation.
• Behörighet K: alla byggnader, oavsett typ av ventilationssystem.
• Erfarenhet för N: minst två års yrkesverksamhet med injustering, flödesmätning och kontroll av ventilationssystem. För K krävs även arbetsledning, projektering, besiktning eller kontroll av FT- och FTX-system.
• Den som saknar teknisk utbildning kan certifieras med lång yrkeserfarenhet: minst sju år för N och nio år för K.
• Giltighet: högst fem år.

Certifierad energiexpert

Energiexperten upprättar energideklarationer och kan anlitas som sakkunnig för att kontrollera kraven på energihushållning och värmeisolering. Energikraven för nya byggnader finns sedan 1 oktober 2026 i BFS 2026:9, som ersatte energiavsnittet i BBR. Se Energihushållning enligt BFS 2026:9.

• Föreskrifter: BFS 2007:5, i lydelse CEX 8 (BFS 2026:11, i kraft 1 oktober 2026).
• Behörighet N: enkla byggnader, bland annat en- och tvåbostadshus samt flerbostadshus och lokaler utan större komfortkyla och med enkla styrsystem.
• Behörighet K: komplexa byggnader. Särskilt värdefulla byggnader räknas alltid som komplexa.
• Erfarenhet: minst fem år i bygg- eller fastighetsförvaltningsbranschen, varav minst två år med nära anknytning till energianvändning och inomhusmiljö.
• Giltighet: högst fem år.

Behöver du en snabb kontroll av ett konstruktionsförslag kan U-värdesberäknaren ge en första uppskattning, men den ersätter inte energiberäkningen.

Certifierad besiktningsman

Entreprenadbesiktningar enligt AB 04 och ABT 06 kräver ingen lagstadgad certifiering. Enligt avtalen ska besiktningsmannen vara opartisk och ha den kompetens som uppdraget kräver, men inte vara certifierad. I praktiken kräver många beställare, särskilt offentliga, ett certifikat som bevis på kompetens. Läs mer i Entreprenadbesiktning och Besiktningsman.

• Certifikat för entreprenadbesiktningsmän och överlåtelsebesiktningsmän utfärdas av certifieringsorgan som är ackrediterade enligt standarden SS-EN ISO/IEC 17024. Den mest kända ordningen har sitt ursprung hos SBR Byggingenjörerna.
• Kraven gäller utbildning, erfarenhet, lämplighet och ett godkänt kunskapsprov. Certifikatet är tidsbegränsat och förutsätter fortbildning och årlig rapportering.
• Det finns också certifikat för byggprojektledare och andra roller inom samma system.

Det är beställaren som bestämmer kraven i förfrågningsunderlaget. Skriv tydligt om du kräver certifiering och i så fall vilken – och kontrollera att certifikatet är giltigt. Slutbesiktningschecklistan hjälper dig att förbereda besiktningen.

Bas-P och Bas-U: krav på lämplighet, ingen certifiering

Byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering (Bas-P) och för utförande (Bas-U) ska utses av byggherren enligt 3 kap. 6 § arbetsmiljölagen. Det finns inget krav på certifiering. Däremot ska byggherren enligt AFS 2023:3, 2 kap. 9 § utse lämpliga samordnare – med den utbildning, kompetens och erfarenhet som arbetsmiljöarbetet kräver med hänsyn till projektets storlek, komplexitet och risknivå. Byggherren ska också kunna styrka kvalifikationerna (2 kap. 11 §).

• Utbildning: enligt de allmänna råden bör handläggarna normalt ha en utbildning som omfattar arbetsmiljöarbete och samordning i byggprojekt, arbetsmiljöbestämmelser för byggherrar, projektörer och samordnare, föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete och övriga relevanta risker.
• Bevis: utbildningsintyg, beskrivning av kompetens och intyg om tidigare erfarenhet.
• Tid: byggherren ska välja samordnare som kan avsätta tillräckligt med tid och personal (2 kap. 9 §).

Många utbildningsföretag kallar sina Bas-P/Bas-U-kurser ”certifierande”, men det är kursintyg, inte certifiering i rättslig mening. Läs mer i Bas-P och Bas-U, AFS för byggbranschen och Arbetsmiljöplan.

Ställningsutbildning

Den som bygger, väsentligt ändrar eller monterar ned ställningar ska ha utbildning på rätt nivå. Kraven finns i AFS 2023:11, 8 kap. 23–24 §§ och bilaga 6 om utbildning för ställningsbyggare. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetstagarna har den nivå som arbetsuppgifterna kräver.

• Särskild information om hantverkarställningar: för begränsat arbete med ställningar upp till 2 meter till arbetsplan, enligt generell monteringsinstruktion. Utbildningsbevis krävs inte.
• Särskild information om rullställningar: för hantverkar- och rullställningar upp till 5 meter. Utbildningsbevis krävs.
• Allmän utbildning om ställningar: för ställningar upp till 9 meter (fyra bomlagshöjder) enligt generell monteringsinstruktion. Utbildningsbevis krävs.
• Särskild utbildning om ställningar: för ställningar över 9 meter eller mer komplicerade ställningar. Utbildningsbevis krävs.
• Tilläggsutbildningar: för väderskydd (kräver särskild utbildning som grund) och för speciella ställningskonstruktioner (kräver allmän utbildning som grund). Utbildningsbevis krävs.

Ställningsfrågor ska också finnas med i Bas-U:s samordning och i arbetsberedningen. Läs mer i Ställningar och Fallskydd.

Heta arbeten

Heta arbeten är arbeten med svetsning, skärning, lödning, varmluft, vinkelslip och annat som ger värme eller gnistor och kan orsaka brand. Försäkringsbolagens villkor kräver i regel att den som utför arbetet, brandvakten och den som utfärdar tillståndet har ett giltigt certifikat för heta arbeten. Saknas det kan ersättningen sättas ned kraftigt om det börjar brinna.

• Utbildning och certifikat: konceptet förvaltas av Brandskyddsföreningen. Utbildningen ges av godkända utbildare och avslutas med ett prov.
• Roller: tillståndsansvarig (bedömer risker och utfärdar skriftligt tillstånd), hetarbetare och brandvakt.
• Giltighet: certifikatet är tidsbegränsat och behöver förnyas, normalt vart femte år. Kontrollera datumet på ditt certifikat.
• Certifikatet kan registreras i ID06 Kompetensdatabas.

Heta arbeten ska riskbedömas. Använd riskbedömningsmallen och se till att tillståndet finns på plats innan arbetet börjar.

Elinstallatör och ESA

Auktorisation som elinstallatör

Elinstallationsarbete regleras i elsäkerhetslagen (2016:732). Arbetet får bara utföras av en auktoriserad elinstallatör eller av någon som omfattas av ett elinstallationsföretags egenkontrollprogram. Auktorisationen söks hos Elsäkerhetsverket och är personlig.

• Auktorisation A: alla elinstallationsarbeten.
• Auktorisation AL: elinstallationsarbeten på lågspänningsanläggningar.
• Auktorisation B: begränsat elinstallationsarbete på lågspänningsanläggningar.
• Krav: utbildning enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och dokumenterad praktisk erfarenhet – längre för A och AL än för B.
• Företaget: varje elinstallationsföretag ska ha ett egenkontrollprogram och minst en elinstallatör för regelefterlevnad med auktorisation som täcker verksamheten. Företag som utför arbete åt andra ska vara registrerade hos Elsäkerhetsverket.

Som byggherre eller huvudentreprenör ska du kontrollera att elentreprenören är registrerad. Elsäkerhetsverket har en söktjänst för registrerade företag.

ESA – elsäkerhet för alla som arbetar nära el

ESA (elsäkerhetsanvisningar) är branschens regler för säkert arbete i och nära elanläggningar. De förvaltas av Energiföretagen Sverige. Utbildningen finns i flera nivåer, från ESA Instruerad person för den som arbetar nära el utan att vara elfackman till nivåer för elektriker och anläggningsansvariga. Många byggföretag kräver ESA-utbildning registrerad i ID06 för arbete i närheten av spänningsförande ledningar.

Våtrum och VVS: GVK, BKR och Säker Vatten

Vattenskador är en av de dyraste skadorna i byggnader. Branschen har därför egna regler och behörigheter. De är inte lagkrav, men försäkringsbolag, beställare och bostadsrättsföreningar kräver dem ofta. Läs mer i Våtrum – branschregler.

• GVK (Golvbranschens Våtrumskontroll): auktoriserar företag som lägger tätskikt med plastmattor och vissa andra system. Auktorisationen gäller företaget, och personalen får personliga behörighetsbevis efter godkända prov. Branschreglerna heter Säkra våtrum.
• BKR (Byggkeramikrådet): auktoriserar företag och ger behörighet till plattsättare och arbetsledare som arbetar med keramiska plattor och tätskikt enligt BBV, Byggkeramikrådets branschregler för våtrum. Behörigheten förutsätter återkommande fortbildning.
• Säker Vatten: auktoriserar VVS-företag som förbinder sig att följa Branschregler Säker Vatteninstallation. Montörer och arbetsledare som gått utbildningen får en personlig branschlegitimation. Auktoriserade företag lämnar intyg på utfört arbete.

Begär alltid intyget eller våtrumsdokumentationen efter utfört arbete och spara det i projektets relationshandlingar. Kontrollera i branschorganisationernas register att företaget är auktoriserat.

ID06 Kompetensdatabas – där behörigheterna syns

ID06-kortet används för personalliggare och tillträde på byggarbetsplatser. Via ID06 Kompetensdatabas kan genomförda utbildningar kopplas till personen och visas digitalt. Det är utbildningsföretag som är anslutna till ID06 som registrerar utbildningarna, inte den enskilde. Kompetenserna följer personen även om kortet byts ut.

• Vanliga registrerade utbildningar: heta arbeten, ESA, ställningar, fallskydd, mobila arbetsplattformar, asbest och vägarbete.
• Många stora entreprenörer kräver att underentreprenörers personal har vissa utbildningar registrerade innan de släpps in.
• Lagstadgade certifieringar som KA och sakkunnig kontrolleras i stället hos certifieringsorganet.

Läs mer i ID06 och personalliggare.

Andra utbildningskrav som ofta efterfrågas

Utöver behörigheterna ovan finns ett antal utbildningar som Arbetsmiljöverkets föreskrifter, beställare eller entreprenörer kräver. De är inte certifieringar, men de ska kunna visas upp.

• Asbest: arbete med asbest kräver utbildning, och sedan december 2025 gäller det även den som riskerar att exponeras för asbesthaltigt damm. För rivning och sanering krävs dessutom tillstånd från Arbetsmiljöverket (AFS 2023:13, 3 kap.). Se Asbest.
• Kvartsdamm: arbetsgivaren ska informera om riskerna och ge instruktioner för arbete som ger respirabelt kvartsdamm. Se Kvartsdamm.
• Fallskydd och mobila arbetsplattformar: arbetsgivaren ska ge utbildning i hur utrustningen används, och mobila arbetsplattformar är maskindrivna lyftanordningar som kräver dokumenterade kunskaper och skriftligt tillstånd (AFS 2023:11, 11 kap. 27–28 §§). Se Fallskydd.
• Lyft och kranar: kranförare ska ha dokumenterade kunskaper och skriftligt tillstånd från arbetsgivaren (AFS 2023:11, 11 kap. 27–28 §§). Se Lyft och kranar.
• Säkerhetsutbildningar på arbetsplatsen: många entreprenörer kräver en grundläggande säkerhetsutbildning för alla som vistas på bygget, exempelvis Safe Construction Training.

Certifieringar för företag – inte samma sak som personbehörighet

Många upphandlingar frågar efter certifierade företag snarare än certifierade personer. Det är två olika saker. Ett företag kan ha ett certifierat ledningssystem utan att någon anställd har en personcertifiering, och tvärtom.

• Ledningssystem: certifiering mot standarder för kvalitet (ISO 9001), miljö (ISO 14001) och arbetsmiljö (ISO 45001) görs av certifieringsorgan som är ackrediterade av Swedac. Certifieringen visar att företaget har ett fungerande system – inte att varje projekt blir rätt.
• Byggbedömare: den nya företagscertifieringen i plan- och bygglagen (se ovan).
• Elinstallationsföretag: registrering hos Elsäkerhetsverket och ett eget egenkontrollprogram.
• Våtrums- och VVS-företag: auktorisation enligt GVK, BKR eller Säker Vatten.
• Kontrollorgan för hissar och andra motordrivna anordningar: ska vara ackrediterade enligt BFS 2025:12.

När du skriver krav i ett förfrågningsunderlag bör du skilja på krav på företaget och krav på de personer som ska utföra uppdraget. I offentlig upphandling ska kraven dessutom vara proportionerliga och gå att kontrollera – se Offentlig upphandling inom bygg. Ett vanligt upplägg är att kräva certifierat ledningssystem eller motsvarande rutiner av företaget, och namngivna personer med rätt behörighet för nyckelroller som KA, besiktningsman och Bas-U.

Vem ansvarar för att rätt person gör jobbet?

Ansvaret ligger på olika aktörer beroende på vilken behörighet det gäller. Det är lätt att anta att någon annan har kontrollerat – och det är så luckorna uppstår.

• Byggherren föreslår KA och utser Bas-P och Bas-U, och ska kunna styrka samordnarnas kvalifikationer. Byggherren anlitar också sakkunniga när byggnadsnämnden kräver det.
• Byggnadsnämnden prövar att föreslagen KA och sakkunnig har giltigt certifikat med rätt behörighet.
• Arbetsgivaren – entreprenören eller underentreprenören – ansvarar för att de egna anställda har den utbildning som arbetsmiljöföreskrifterna kräver, till exempel för ställningar.
• Huvudentreprenören eller Bas-U samordnar på byggarbetsplatsen och brukar ställa krav på behörigheter i kontrakten med underentreprenörer.
• Fastighetsägaren ansvarar för att OVK görs av en certifierad funktionskontrollant och att energideklarationen upprättas av en certifierad energiexpert.

Rollerna beskrivs närmare i Byggherre, Platschef och Projektledare.

Så kontrollerar du att någon har rätt behörighet

• Fråga efter certifikatet: certifieringsnummer, behörighetsnivå (N eller K), certifieringsorgan och giltighetstid.
• Sök i registren: certifieringsorganen publicerar förteckningar över de personer de har certifierat. Byggnadsnämnden kontrollerar också certifikatet när KA eller sakkunnig anmäls.
• Kontrollera behörighetsnivån mot projektet: en KA med behörighet N räcker inte för ett komplicerat projekt.
• Kontrollera elföretag hos Elsäkerhetsverket och våtrums- och VVS-företag i GVK:s, BKR:s och Säker Vattens register.
• Kontrollera utbildningar för personal på plats via ID06 Kompetensdatabas.
• Skriv in kraven i förfrågningsunderlaget och följ upp vid projektstart och i egenkontrollen.

Vill du själv bli certifierad? Börja med föreskriften för din roll, kontrollera att du uppfyller kraven på utbildning och erfarenhet och samla intyg. Välj sedan ett ackrediterat certifieringsorgan – Swedac har en förteckning – och anmäl dig till prov. Räkna med att processen tar några månader.